Kristoffer, en bekant norrifrån (Norrtälje), hade ärenden i Skåne i helgen och vi stack ut på en liten lördagsrunda för att främst se några växter som han inte sett innan. En mulen dag, men vi slapp i alla fall regn. Den varma hösten har gjort att många växter blommat tidigt varför det mesta vi letade efter mest var brunt rufs.
Eskilstorps ängar. En av de finaste betade strandängarna i sydvästra Skåne. Den bästa tiden för att se strandängsarter som strandnål och ormax är i slutet av juli och början av augusti. Strandnålar hittade vi ändå i mängd, men de var mer eller mindre vissna. Det lilla obskyra ormaxet (ett gräs) är nästan omöjligt att hitta när de inte blommar, då de annars bara ser ut som vilka grässtrån som helst. Kristoffer får komma tillbaka för ormax en annan gång. Han blev inte så glad på mig när jag efteråt nämnde att det finns sumpskräppa i ett dike på lokalen - denna art ser jag ganska ofta i Skåne, men jag tänkte inte på att den inte finns längre norrut.
Annas bageri, Ljunghusen. Självklart stopp en mulen höstdag.
Skanörs ljung, i folkmun bara
Ljungen. Floran här är tämligen unik för södra Skåne. En art som har sin enda sydskånska lokal här är sjötåtel, ett gräs som annars mest finns i "inre södra Götaland" - norra Skåne, södra Småland och lite i Halland och Blekinge. Kristoffer ville gärna se den och det fick han göra, men den hade vissnat ganska mycket och var för ful för att få vara med på bild. Även här rekommenderas juli eller augusti. Ljungenbotanik kan annars vara väldigt fint även på försommaren.
Vi tog en tur till det gamla övningsfältet söder om Ljungens camping i ett fåfängt försök att hitta spädnarv, en liten oansenlig växt som fanns här fram till ca tio år sedan (jag såg den 1995). Men efter att militären lämnat området har det växt igen och eftersom arten kräver störd mark har den inte setts under 2000-talet, även om det inte är så många som letar efter den. Men självklart sågs den inte denna dag heller. Däremot hittade vi en vacker getingspindel, en art som invandrat söderifrån och bara funnits i landet ett drygt tiotal år. Men den har ökat och är tydligen ganska vanlig på sina håll nu. Den är dessutom fantastiskt snygg! Och helt ofarlig ska kanske läggas till.
Det här är knappast den sexigaste platsen i Skåne - kanten av E6:an mellan Vellinge och Trelleborg. Vad 99,99% av alla som susar förbi här inte vet är att alldeles här växer en av vårt lands sällsyntaste växter. Den finns bara på två lokaler och den är inte ens uppe varje år. Arten heter klöversnyltrot och är en parasit som saknar klorofyll. Jag har sett den en gång, men missat den vid åtskilliga tillfällen. Kristoffer hade aldrig sett den. Nu var fältet inhägnat (dåligt) men där fanns i alla fall en hel del klöver (bra). Tyvärr var vi tvungna att kolla in utifrån. Men döm om vår förvåning när vi efter bara några minuter hittade en snyltrot bara en halv meter innanför stängslet. Bara att sträcka in kameran och ta några bilder. Succé!
Eskilstorps ängar. En av de finaste betade strandängarna i sydvästra Skåne. Den bästa tiden för att se strandängsarter som strandnål och ormax är i slutet av juli och början av augusti. Strandnålar hittade vi ändå i mängd, men de var mer eller mindre vissna. Det lilla obskyra ormaxet (ett gräs) är nästan omöjligt att hitta när de inte blommar, då de annars bara ser ut som vilka grässtrån som helst. Kristoffer får komma tillbaka för ormax en annan gång. Han blev inte så glad på mig när jag efteråt nämnde att det finns sumpskräppa i ett dike på lokalen - denna art ser jag ganska ofta i Skåne, men jag tänkte inte på att den inte finns längre norrut.
Annas bageri, Ljunghusen. Självklart stopp en mulen höstdag.
Skanörs ljung, i folkmun bara Ljungen. Floran här är tämligen unik för södra Skåne. En art som har sin enda sydskånska lokal här är sjötåtel, ett gräs som annars mest finns i "inre södra Götaland" - norra Skåne, södra Småland och lite i Halland och Blekinge. Kristoffer ville gärna se den och det fick han göra, men den hade vissnat ganska mycket och var för ful för att få vara med på bild. Även här rekommenderas juli eller augusti. Ljungenbotanik kan annars vara väldigt fint även på försommaren.
Vi tog en tur till det gamla övningsfältet söder om Ljungens camping i ett fåfängt försök att hitta spädnarv, en liten oansenlig växt som fanns här fram till ca tio år sedan (jag såg den 1995). Men efter att militären lämnat området har det växt igen och eftersom arten kräver störd mark har den inte setts under 2000-talet, även om det inte är så många som letar efter den. Men självklart sågs den inte denna dag heller. Däremot hittade vi en vacker getingspindel, en art som invandrat söderifrån och bara funnits i landet ett drygt tiotal år. Men den har ökat och är tydligen ganska vanlig på sina håll nu. Den är dessutom fantastiskt snygg! Och helt ofarlig ska kanske läggas till.
Det här är knappast den sexigaste platsen i Skåne - kanten av E6:an mellan Vellinge och Trelleborg. Vad 99,99% av alla som susar förbi här inte vet är att alldeles här växer en av vårt lands sällsyntaste växter. Den finns bara på två lokaler och den är inte ens uppe varje år. Arten heter klöversnyltrot och är en parasit som saknar klorofyll. Jag har sett den en gång, men missat den vid åtskilliga tillfällen. Kristoffer hade aldrig sett den. Nu var fältet inhägnat (dåligt) men där fanns i alla fall en hel del klöver (bra). Tyvärr var vi tvungna att kolla in utifrån. Men döm om vår förvåning när vi efter bara några minuter hittade en snyltrot bara en halv meter innanför stängslet. Bara att sträcka in kameran och ta några bilder. Succé!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar