Nytt år, nya insatser. Traditionsenligt (började 2009...) så gav jag och That Handsome Devil större prioritet åt nyårsdagens ljusa timmar än de föregående mörka, och gav oss således för andra året ut på en nära nog heldagsrunda i Staffanstorps kommun. Förra året gav den legendariska rekordsumman 67 arter, men då hade vi osannolikt flyt och det fanns mycket fåglar kvar i det relativt milda vädret. I år var det värre - först en massa snö och efter ett kortare mildväder kring jul en ny köldknäpp med temperaturer ner mot minus tio. En målsättning på 55-60 arter under dagen kändes optimistisk.
Men vi börjar utanför kommunen. En klassisk port på Klostergården i Lund - här bor nämligen That Handsome Devil. Vi hade bestämt träff här klockan 8. Och visst var både han och jag där på tid. Detta trots att låset till min bil hade frusit igen när jag skulle köra hemifrån. Men det funkade till bakluckan så jag fick helt sonika klättra in där och öppna inifrån.
Första anhalt var såklart kommunens finaste fågelparadis - Torreberga. Här hade vi fin utdelning. Vädret var helt ok med 7-8 minusgrader, svagt molntäcke och måttlig vind från öster. Toppnoteringarna här var bl.a. skäggmes, järnsparv och forsärla.
Kylan kramar landet som en järnhand. Isen låg kompakt över Torrebergadammen. Någon verkar ha sett sin sista stund därute. Det är inte lätt att vara djur när vintern slår till på allvar.
Räven raskar inte längre över isen. Här tog krafterna slut för Mickel och han slutade sina dagar på Torrebergadammens is.
Nästa stopp blev Sockerbruksparken, där två arter som är vanliga i skogsområden men svåra i den starkt åkerdominerade kommunen Staffanstorp, finns - trädkrypare och nötväcka. Lätt match - även större hackspett fördes till listan.
En runda för att eventuellt hitta gäss i västra delen av kommunen gick dåligt i överkant - inte en gås fanns att se. En promenad i Nordanå gav inte heller något att jubla över. Här är vi nere i kommunens sydvästra hörn, vid Lilla Mölleberga, som inte heller visade framfötterna. Men bättre skulle det bli - och med en dubbeltrast vid Grevie körde vi mot den östra sidan för att förhoppningsvis hitta gäss där i stället.
Esarp är en fin liten by i kommunens sydöstra del. Här rinner Höje å fram och ingen annanstans i kommunen känns det som man är i "fin natur" lika mycket som här (se bild nedan). De senaste två vintrarna har det funnits strömstare här - vi hoppades såklart på repris.
Vi såg ingen strömstare - vattennivån är troligen för hög för arten i år. Men vi fick två fina bonusarter. Finast var naturligtvis den kungsfiskare som visade upp sig på bästa sätt. Och likaså var spillkråka ett välkommet inslag på dagens artlista. I närheten av byn hittade vi också en del gäss, men flocken innehöll endast de vanliga säd- och grågässen. Däremot rasslade det till ordentligt på rovfågelsidan och såväl havsörn, pilgrimsfalk och fjällvråk visade upp sig.
Ännu ett lik påträffades - denna gång en häger som låg stelfrusen i vägkanten. När det blir riktigt kallt verkar det som hägrar dels ställer sig på udda ställen och dels är relativt ovilliga att flyga och mycket talar för att denna individ, som är en ungfågel (född 2009) blivit påkörd. Intressant nog var den ringmärkt - i Finland - och vi tog naturligtvis ringens nummer för att kunna ta reda på när och exakt var detta hände.
Via Lunds reningsverksdammar, som ju ligger i Lund men kan avspanas från Staffanstorpssidan (Höje å är kommungräns) avslutade vi dagen vid Trolleberg (bilden). Här såg vi inte så mycket att jubla över, men just som vi skulle köra därifrån fick vi syn på en gigantisk gåsflock på en åker.
Flocken bestod främst av vitkindade gäss - säkert ett tusental - och kanadagäss. Den vita prylen på bilden är en sångsvan. Inte så artrikt som vi hoppats, men en trevlig avslutning på en kall men härlig dag. När artlistan summerades visade det sig att vi noterat 63 arter, vilket under omständigheterna får betraktas som succé.
